Meny
Meny
Det beror på vilken anläggning du har, vad du eldar med och hur ofta du använder den. I Räddningstjänsten Storgöteborgs frister för sotning kan du läsa mer om vad som gäller specifikt för dig i Göteborgsområdet.
Ja, det är lag på att sotning måste utföras. Huvudregeln för braskaminer är att dessa ska sotas en gång om året, eller vart tredje år beroende på hur ofta man eldar. Om man inte eldar mer än cirka 15 gånger per år, eller motsvarande en kubikmeter ved (under ett helår) kan sotningen ske vart tredje år.
I kaminer ska du elda ved. Undvik att elda med papper, med undantag för när vill få bort kallras i skorstenen med hjälp av tidningspapper. I normala fall bör du använda tändpåsar vid tändning eftersom dessa ger mindre sotbeläggning.
Du kan köpa tändpåsar direkt i vår webbutik.
En vanlig orsak är kallras, om skorstenen inte använts under sommaren. Det kan också bero på att kajor har byggt bon inne i skorstenen. Kajor häckar på sommaren och bygger bon under våren. Det går att installera kajbogaller för att förhindra fåglarna från att bygga bon precis där. Jag vill ha hjälp att rensa bort kajbo i skorsten.
Kallras beror på att det är dåligt drag i skorstenen. Kallras innebär att det bildas ett typ av luftlock när skorstenen inte är tillräckligt varm. Det gör att det i stället för att ryka ut genom skorstenen kan börja ryka in i fastigheten. Det kan hända framför allt om du eldar med en helt ny kamin.
Öppna en dörr – men inte flera. Genom att öppna endast en dörr får du bort undertrycker i rummet och puttar upp varmluften genom skorstenen, precis som det är tänkt. Om du lägger några tidningsblad på rökvändarhyllan så får du upp värmen den snabbaste vägen.
I en panna funkar all typ av ved, men har du en öppen spis finns några saker att tänka på. Ved från gran har en tendens att smätta i högre utsträckning än andra vedtyper. Dessutom har den tendens att tjära mer. Björk behöver ligga och torka under en längre tid för att kunna eldas på rätt sätt.
Ved från ek tenderar att bli alldeles för varm, då de nya skorstenarna inte tål så höga temperaturer.
Ja, det finns gränser för hur mycket värme skorstenar tål. Om du till exempel eldar väldigt hårt i en kamin kan temperaturen stiga över vad de flesta skorstenar klarar av. Vid normal eldning i en braskamin eller öppen spis kan rökgastemperaturen ligga mellan 300–450 grader.
Yttertemperaturen på utsidan av skorstenen bör inte överstiga 100 grader vid normal användning. Boka en skorstensbesiktning om du misstänker att din skorsten tenderar att bli för varm eller uppvisar tecken på skador.
För höga temperaturer ökar brandrisken markant. En för varm skorsten kan göra att avståndet till brännbart går förlorat, det vill säga att de skyddsbarriärer mellan skorstenen och övriga delar i fastighetens konstruktion inte längre är aktiva. Det i sin tur kan leda till förödande konsekvenser, till exempel att det börjar brinna i bjälklaget.
Följ de anvisningar som kommer skorstenen eller kaminen. Det är viktigt att se till att inte fortsätta lägga på brännvirke för att uppnå ”en fin låga” under långt tid, då eldar man inte enligt anvisningarna och gör att det blir för varmt i skorstenen.
Generellt ska du tända med 2–2,5kg ved som får brinna ut i en timme. Sedan lägger du på ytterligare 1,5kg ved som får brinna ut i en timme till. Det gör att du inte får en låga under hela perioden, men en kontrollerad värme under hela perioden.
Läs mer om eldningsrådgivning för att elda på bästa sätt.
Nej, av brandskyddsskäl är det inte alls rekommenderat – undvik tändvätskan helt och hållet.
Ja, tänk på att klyva den väl och låta den torka. Kolla vilken typ av träslag du huggit och kontrollera fukthalten. För hög fukthalt gör att den brinner sämre, men ryker mer. Det blir en för dålig förbränning och då börjar det tjära vilket leder till att rökgaserna kondenseras.
Generellt är skadedjur inte någonting som en sotare hjälper till med. Däremot kan vi hjälpa till att avlägsna kajbon och andra fåglar som eventuellt har skadat sig och sökt skydd i skorstenen eller av annan anledning inte tar sig därifrån.
Antingen med hjälp av en stege eller genom takluckor. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att vägen till takluckan är väl förberedd. Om det är mer än en meter mellan taklucka och skorsten behöver en takbrygga vara permanent fastmonterad på taket.
Det är fastighetsägarens ansvar att sotaren kan ta sig upp på taket och genomföra sotning på ett säkert sätt. Tänk på att stegen behöver vara säkrad för att undvika eventuella olyckor. Genom att använda glidskydd blir stegen säkrare att använda.
Läs igenom villkoren innan du genomför din bokning. Du kan även läsa mer om våra tips på hur du förbereder dig inför vårt besök här.
Utöver sotning erbjuder vi på Göteborgs Sotningsdistrikt tjänster som ventilationsrensning, OVK och skorstensbesiktning. Vi kan även se till att installera taksyddsanordningar och takstegar, samt avlägsna fågelbon som förhindrar luftflödet i skorstenen. Vi säljer även många nyttiga tillbehör till eldning och rengöring av ventilation i vår webbutik.
Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är den lag som reglerar ansvaret för sotning i Sverige. Den slår fast att det är fastighetsägaren som har ett övergripande ansvar för brandskyddet i sin fastighet. Genom detta ansvar följer en skyldighet att se efter sin skorsten och eldstad.
Sotning av eldstäder med tillhörande rökkanaler har skett så länge vi har eldat för uppvärmning och matlagning. Redan på 1600-talet fanns lagstadgad sotning i stadsbebyggelse på grund av eldfaran.
Den nu gällande ”lagen om skydd mot olyckor”, säger att den enskilde fastighetsägaren har ett övergripande ansvar för brandskyddet i sin fastighet, däri inbegripet en skyldighet att låta rensa rökkanaler och eldstäder på beläggningar som kan orsaka brand. Kommunen har skyldighet att se till att detta blir gjort och har också rätt att ta ut avgift för detta.
Kommunen, i form av räddningsnämnd eller liknande har i uppgift att fastställa föreskrifter angående sotningen. Där stadgas hur ofta sotningen skall göras på olika typer av eldstäder, men också beroende på hur de används. Där bestäms också en del andra regler om sotning och rengöring av rökkanaler och imkanaler. Dessa föreskrifter är juridiskt bindande och kan jämställas med lag.
Kommunen har, enligt lagen om skydd mot olyckor, rätt att bestämma om de avgifter som får tas i samband med sotning och rengöring av imkanaler. Detta kallas för sotningstaxa och är en fastställd avgift, på samma sätt som andra avgifter för kommunala tjänster, som till exempel dagisavgift och soptömningsavgift.
Ja, men du behöver ansöka om egensotning hos kommunen, samt genomföra en kurs hos räddningstjänsten och bli godkänd. Det är viktigt att tänka på att brandskyddskontrollen sker oavsett om du sotar själv eller anlitar en professionell sotare att göra det. Brandskyddskontrollen sker oftare hos personer som sotar på egen hand.
Nej. Enligt lagen får kommunen endast tillåta att en fastighetsägare sotar sin egen anläggning om det kan ske på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt.
Ja, lagen säger att fastighetsägaren kan få tillåtelse att låta annan utföra sotningen.
Ansökningar skickas till kommunens räddningstjänst, eller kontakta oss så hjälper vi er.
Primärt är det räddningstjänsten som ska fatta dessa beslut. Ärendet handläggs av räddningschefen
Ja, man kan överklaga till Länsstyrelsen senast tre veckor efter erhållet beslut.
Nej, kommunen får endast ta betalt för sotning och brandskyddskontroll. Att pröva en ansökan om medgivande att få sota själv är att betrakta som handläggning av ett myndighetsärende och för detta får kommunen inte ta betalt.
Fastighetsägaren ska dokumentera när sotning har skett. Denna dokumentation kan sedan kontrolleras i samband med brandskyddskontrollen eller vid annan tillsyn från kommunens sida.
OVK står för obligatorisk ventilationskontroll.
OVK utförs av certifierade kontrollanter som ser över att ventilationssystemet fungerar som det är avsett. Vi inspekterar hela ventilationssystemet, inklusive luftflöden, renlighet i kanaler och don, funktion hos fläktar och andra komponenter, samt att instruktioner och skötselanvisningar finns tillgängliga.
De flesta byggnader omfattas av kravet på OVK. Däribland flerbostadshus, kontorsbyggnader, skolor/förskolor, vårdlokaler, personalutrymmen och kontor i industribyggnader.
Hur ofta OVK ska utföras bestäms enligt de intervall som anges i följande sammanställning:
Att ignorera rengöring och underhåll av ventilationssystemet kan leda till en rad problem över tid, så som försämrad luftkvalitet, ökade energikostnader, ökad brandrisk, minskad livslängd på ventilationssystemet, ökade hälsorisker samt problem med mögel och fukt.
Här kan du läsa mer om risker med dålig ventilation.
För flerbostadshus finns sedan 2004 inget lagkrav på rensning av spisfläktar och imkanaler. För att undvika negativa konsekvenser och minska brandrisk är det dock rekommenderat att utföra en ventilationsrensning var 3–6 år
Imkanaler är en spisskåpskanal där imman går upp när man lagar mat. Imkanaler är alltid en egen kanal i ventilationssystemet som är kopplat till köket. Inne i imkanaler kan fettbildning uppstå vilket i sig ökar brandrisken.
Restauranger och storkök har krav på sig att imkanaler behöver rensas 3 gånger per år. För mindre kök som främst används för uppvärmning behöver rensningen ske 1 gång per år.
Nej, rensningen behöver utföras av en certifierad och yrkeskunnig utövare.
Skapad av Entire